Forskning (Kramsch, 2008, 2009) visar att flerspråkiga talare inte håller sina språk åtskilda när de är verksamma i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Flerspråkiga individer har i stället en förmåga att välja språk, betecknad en symbolisk kompetens (a.a.).

Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer : handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006 Ihr Browser zeigt an, ob sie diesen

och ert 2.3 Undersökningar av unga och språk i mångkulturella miljöer.. 14 domar i flerspråkiga storstadsmiljöer” (se projektansökan Fraurud & Bijvo-. av A Skans · Citerat av 3 — miljöer. Undersökningen syftar till att definiera vilka specialpedagogiska insatser som satsade pengar i ett projekt som gick under namnet, storstadssatsningen En lärarutbildning som inte tar hänsyn till det mångkulturella samhället och. En mångkulturell undervisningsmiljö .

; 57-64 . swepub:Mat__t PDF | On Jan 1, 2009, Liselott Forsman and others published Idéer för kontakt mellan skola och hem i mångkulturella miljöer | Find, read and cite all the research you need on ResearchGate Pihl, Elin, 2009: (Rec. av) Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november. I: Namn och bygd 97.

2009 (Swedish) In: Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer: Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16–18 november 2006 / [ed] Lars-Erik Edlund & Susanne Haugen, Umeå: Umeå Universitet , 2009, p. 7-10 Chapter in book (Other academic) Place, publisher, year, edition, pages Umeå: Umeå Universitet , 2009. p. 7-10 Series

Corpus ID: 161373531 (Rec. av) Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006 red. av Lars-Erik Edlund a Susanne Haugen (2009).

Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer : handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006, Library of Congress/NACO. Namn og

I det svenska mångkulturella samhället behöver dessa barn behärska det svenska språket för att kunna klara sig i livet och bli en värdefull samhällsmedlem. Modersmålet är en viktig del av identiteten och är grunden för allt lärande i barnets språkutveckling.

av Lars-Erik Edlund a Susanne Haugen (2009). Den 16-18 november 2006 arrangerades i Umeå ett symposium om namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer på uppdrag av den Nordiska kommittén för namnforskning (NORNA). Vid symposiet hölls fjorton föredrag, och elva av dem publiceras här. Uppsatserna belyser ett flertal aspekter rörande namn i flerspråkiga och mångkulturella Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer : Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006 redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen I projektet undersöks olika typer av flerspråkiga individers namnskick, namnbruk, namnbildningar, namninlärning och även relationen mellan ord och namn i språket. Med projektet vill vi närmare undersöka namn i flerspråkiga miljöer och använda flerspråkigt material för att diskutera och problematisera relationen mellan onomastikonet och lexikonet. namnbildning!organiseras!och!går!till!i!den!mångkulturella!och!flerspråkiga!
Taariikhda soomaaliya

den australiensiska forskarskolan med namn som Mary. Macken Allt om författaren Susanne Haugen.

: pages 160 Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer .
Truckforare gavle

gislaveds gymnasium komvux
undantaget som bekräftar regeln engelska
placeringskonto seb företag
jobb lysekil
ransonera mat
telefon arbetsformedlingen

Ett mångkulturellt Sverige börjar i skolan. Men är det verkligen så? Hur är det möjligt, kanske ni tänker, när bostadssegregation och det “fria” skolvalet bidrar till ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Avståndet till skolor blir mindre viktiga när det fria skolvalet öppnar upp för att vårdnadshavare snarare väljer bort skolor i socialt utsatta bostadsområden.

. .

Ge ut en bok forlag
blocket i helsingborg

Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Handlingar från NORNA:s 36:e sympo-sium i Umeå 16–18 november 2006 redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen. (Place-Names and Personal Names in Multilingual and Multi-cultural Communities and Areas. Proceedings from the 36th NORNA symposium in Umeå, Sweden, November 16–18, 2006.

Strömningar i samiskt namnskick. Ingår i: Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer Strömningar i samiskt personnamnsskick. I: Namn och mångkultur – flerspråkiga miljöer och kulturella influenser. Föredrag vid Ortnamnssällskapets i Uppsala 70-årssymposium 21–22 oktober 2006. Red.: Katharina Leibring, Staffan Nyström & Mats Wahlberg.

Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer | Haugen, Susanne, Edlund, Lars-Erik | ISBN: 9789188466716 | Kostenloser Versand für alle Bücher mit Versand und Verkauf duch Amazon.

Handlingar från NORNA:s 36:e sympo-sium i Umeå 16–18 november 2006 redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen. (Place-Names and Personal Names in Multilingual and Multi-cultural Communities and Areas. Proceedings from the 36th NORNA symposium in Umeå, Sweden, November 16–18, 2006. NORNA-RAPPORTER 83 Nordsvenska 16 Kulturens frontlinjer 56 Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer Handlingar från NORNA:s 36:e symposium On November 16-18 2006 a symposium on place-names and personal names in multilingual and multi-cultural environments was arranged at Umeå University. The symposium was implemented by order of Nor Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer : Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006 redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer: Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006 redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen Edlund, Lars-Erik Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.

I: Namn från land och stad. Hyllningsskrift till Mats Wahlberg 25 maj 2008. Red. av Eva Brylla & Svante Strandberg. är som Harju-Luukkainen och Kultti (2017) berättar att förskolan har under en relativt kort tid gått från att vara en mer enspråkig miljö till att nu vara en flerspråkig miljö. I stöddokumentet från Skolverket (2013) framgår det att den andel barn som talar svenska som andraspråk ständigt ökar.